Förebyggande ballongvidgning gav inte bättre prognos
En ny stor svensk studie har studerat vilken behandling som är bäst vid hjärtinfarkter. För hjärtpatienter fungerar det bra att enbart åtgärda det kranskärl som orsakat infarkten – i stället för att göra förebyggande ballongvidgning av alla övriga kranskärl. Forskningsfyndet visade nya rön och finns publicerad i medicintidskriften New England Journal of Medicine.
Hjärtinfarkt är en vanlig sjukdom med risk för allvarliga komplikationer. Det har länge varit oklart vilken strategi som är bäst när det gäller behandling av förträngningar i andra kranskärl än det kärl som orsakat infarkten.
En ny stor svensk studie har undersökt om det räcker att enbart behandla det kranskärl som orsakat infarkten eller om långtidsresultaten blir bättre om övriga förträngda kärl också behandlas med ballongvidgning i förebyggande syfte.
I studien ingick 1 542 patienter från 32 sjukhus i 7 länder. I den svenska delen användes SWEDEHEART-registret för att genomföra randomiseringen och samla in data. Patienterna följdes upp under fem år efter ingreppet. Forskningen visar ingen skillnad mellan grupperna när det gäller nya hjärtinfarkter, nya oplanerade ballongvidgningar eller det totala antalet dödsfall oavsett orsak.
Få patienter kommer tillbaka med nya problem
– Det är något förvånande. Vår hypotes var ändå att det skulle vara en fördel att göra en komplett förebyggande ballongvidgning, säger Felix Böhm, överläkare vid Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus, anknuten forskare till Karolinska Institutet, institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, och den som lett studien.
Vid problem med kärlkramp visar studien att det går att undvika att patienter behöver komma tillbaka för nya ballongvidgningar genom förebyggande behandling. Det tyder enligt Felix Böhm på att man ändå bör sträva efter komplett behandling av alla kärl hos de flesta patienterna.
– För patienter som har någon omständighet som komplicerar en komplett förebyggande ballongvidgning kanske man kan välja att avvakta, eftersom det inte var någon skillnad gällande de mest allvarliga komplikationerna såsom ny hjärtinfarkt och död, säger Felix Böhm.
– Ett positivt fynd i studien var att de flesta patienter inte kommer tillbaka med nya problem, oavsett vilken behandlingsstrategi som väljs. Numera är hjärtinfarktpatienter så välbehandlade med läkemedel att det är svårt att hitta andra ingrepp som ger ytterligare betydande riskminskning, säger Felix Böhm, överläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus.
Forskarna ska nu gå vidare och undersöka hur kärlkramp och övrig livskvalitet hos patienterna påverkades av de olika behandlingsstrategierna, liksom hälsoekonomiska aspekter av vald strategi.
Fakta om studien
Forskningen skedde i samarbete med Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet. Legal sponsor var Karolinska Universitetssjukhuset. Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Region Stockholm, Abbott och Boston Scientific. Företagen hade inget inflytande över studiedesign, resultatanalys eller artikelförfattande.
Publikation: ”FFR-Guided Complete or Culprit-Only PCI in Patients with Myocardial Infarction”, Felix Böhm, Brynjölfur Mogensen, Thomas Engstrøm, Goran Stankovic, Ilija Srdanovic, Jacob Lønborg, Sammy Zwackman, Mehmet Hamid, Thomas Kellerth, Jörg Lauermann, Olli A. Kajander, Jonas Andersson, Rikard Linder, Oskar Angerås, Henrik Renlund, Andrejs Ērglis, Madhav Menon, Carl Schultz, Mika Laine, Claes Held, Andreas Rück, Ollie Östlund, Stefan James, New England Journal of Medicine, online 8 april 2024, doi: 10.1056/NEJMoa2314149
https://www.nejm.org/stoken/default+domain/PERMISSIONS_390_1481/full?redirectUri=/doi/full/10.1056/NEJMdo007489
