Många får betablockerare i onödan efter hjärtinfarkt
Akut hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Patienter som fått en akut hjärtinfarkt får rutinmässigt betablockerare utskrivet. Men forskning visar att många får betablockerare i onödan efter en hjärtinfarkt och i framtiden kan behandlingsrutinerna förändras. Men patienter ska aldrig sluta med sina läkemedel utan att prata med sin läkare.
En hjärtstudie ledd av forskare vid Danderyds sjukhus, publicerad i New England Journal of Medicine, visar att hälften av alla patienter som skrivs ut från sjukhus efter en hjärtinfarkt får behandling med betablockerare i onödan.
Svensk forskning visar dock att ungefär hälften av dessa patienter, specifikt de som haft en liten hjärtinfarkt med bibehållen hjärtfunktion, inte drar någon nytta av behandlingen och borde därför inte få den.
– Jag är övertygad om att det här kommer att påverka behandlingsrutinerna för dessa patienter i framtiden. Studien har redan nämnts i riktlinjerna, vilket visar att resultatet är efterfrågat, säger Tomas Jernberg, professor vid hjärtkliniken Danderyds sjukhus och forskningsledare vid Karolinska Institutet, kliniska vetenskaper Danderyds sjukhus.
Åtta procent drabbades av död och hjärtinfarkt
Studien genomfördes av forskare från Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet, samt universiteten i Lund och Uppsala. Totalt deltog drygt 5 000 patienter från 45 sjukhus i Sverige, Estland och Nya Zeeland, där 95 procent av deltagarna var från Sverige.
Patienterna, som hade drabbats av en liten hjärtinfarkt, lottades till att antingen få eller inte få betablockerare vid utskrivning. Studien, som pågick från september 2017 till november 2023, visade att 7,9 procent av de som fick betablockerare drabbades av död eller ny hjärtinfarkt, jämfört med 8,3 procent av de som inte fick betablockerare. Denna skillnad är inte statistiskt signifikant. Det fanns ingen skillnad heller mellan grupperna i de sekundära utfallsmåtten.
Resultatet innebär att läkemedelsbehandlingen kan bli både enklare och billigare för alla parter. Men Tomas Jernberg varnar patienter för att på egen hand sluta med sin medicinering.
– Vanligtvis leder nya studier till att patienter ska ta ytterligare ett läkemedel. Men i det här fallet ska patienterna ta ett läkemedel mindre. Studien handlar enbart om effekten av att sätta in behandling efter en liten hjärtinfarkt, inte om att avsluta medicineringen senare eller vid hjärtinfarkter av större omfattning. Viktigast är att förändringar i medicinering alltid ska ske i samråd med läkare. Och det kan finnas andra orsaker till att man får betablockerare. Om man ska sluta med betablockerare bör det ske gradvis, eftersom snabb utsättning kan orsaka hjärtklappning och andra obehag. Det är därför jätteviktigt att prata med sin doktor innan man avslutar någon hjärtmedicinering, säger Tomas Jernberg.
Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet och Hjärtlungfonden.
Fakta
Varje år får cirka 20 000 personer i Sverige en hjärtinfarkt. Hälften av dessa får en liten hjärtinfarkt med bibehållen hjärtfunktion, vilket innebär att hjärtat fortfarande kan pumpa ut mer än 50 procent av volymen i hjärtats vänstra kammare (bevarad vänsterkammarfunktion).
Länk till forskningen: Beta-blockers after Myocardial Infarction and Preserved Ejection Fraction:
Troels Yndigegn, Bertil Lindahl, Katarina Mars, Joakim Alfredsson, Jocelyne Benatar, Lisa Brandin, David Erlinge, Ola Hallen, Claes Held, Patrik Hjalmarsson, Pelle Johansson, Patric Karlström, Thomas Kellerth, Toomas Marandi, Annica Ravn-Fischer, Johan Sundström, Ollie Östlund, Robin Hofmann, Tomas Jernberg. N Engl J Med. 2024 Apr 18;390(15):1372-1381. doi: 10.1056/NEJMoa2401479.