Var femte DS-medarbetare har antikroppar mot covid-19

Tanken med studien är inte bara att fastställa hur många av medarbetarna som har haft COVID-19, vi vill också kunna fastställa hur lång tid en individ har antikroppar och högst sannolikt är immun mot COVID-19, säger Charlotte Thålin.
- Det ska bli spännande att få se om antikroppsbildningen är relaterad till eventuella symtom, och huruvida det har förekommit mer smitta på de avdelningar som vårdar COVID-19 patienter.

På bara drygt en vecka, har forskargrupperna kring COMMUNITY-studien hunnit testa 527 av Danderyds sjukhus´ medarbetare. Dessa har ännu inte hunnit få sina individuella svar, men forskargruppen gör allt för att det ska ske inom en snar framtid. I dagsläget är det bara medarbetare på Danderyds sjukhus som provtas i studien. Men i framtiden är det fullt möjligt att testa alla i befolkningen, bara det finns resurser för det.

- Vi vet ännu inte säkert om antikroppar innebär immunitet, men mycket talar för det. Människor som får veta att man har bildat antikroppar skulle i så fall kunna arbeta utan risk för att bli smittad, eller att smitta andra, vilket har en stor betydelse inte bara för vården och andra samhällsnyttiga funktioner, utan även för hela samhället, menar Charlotte Thålin.

Hög validering

Enligt de analyser som gjorts vad det gäller valideringen av provresultaten, är att resultaten är närmast hundra procent tillförlitliga.
- I den validering som hittills har utförts, har mer än 400 prover med känt svar analyserats, av vilka drygt 100 har varit positiva och 300 negativa. Denna analysmetod har i alla dessa fall gett rätt svar, dvs 100 procent rätt. Då det är viktigt att veta mer om detta, kommer vi att fortsätta att analysera kända prover och därmed validera metoden ytterligare, säger professor Sophia Hober.

Studien löper under minst ett år

Nu fortsätter studien på Danderyds sjukhus och förhoppningen är att man inom några veckor ska ha testat alla medarbetare som vill vara med i studien. Medarbetarna fyller i ett frågeformulär där de anger huruvida de har haft symtom och var på sjukhuset de arbetar. Efter tre månader blir det en uppföljning där man testar samma individer igen, oavsett om man har haft antikroppar eller ej. Därefter fortsätter flera uppföljningar; efter sex månader, ett år och sannolikt även efter två och fem år.

I studien skapas också en biobank med plasmaprover från inneliggande patienter med COVID-19. Syftet är att, tillsammans med andra forskargrupper, undersöka möjliga prognostiska markörer. Dessa blodprover kan också ge viktig information om möjliga behandlingsalternativ.

Korta fakta om studien 

• Medarbetarna går in på en app och bokar in tider för testning, där även svaret anges efter ca 2 veckor. Fullständig sekretess säkras bl a genom att medarbetaren signerar med sitt BankID.
• Efter första testet sker en uppföljning efter 3, 6 och 12 månader, sannolikt även efter 2 respektive 5 år. Detta för att man i studien vill veta hur lång tid en individ har antikroppar. Uppföljningen sker oavsett om individen hade bildat antikroppar från början eller inte.
• Testmetoden har utvecklats på SciLifeLab och KTH.
• I forskargruppen från Danderyds sjukhus ingår specialistläkare Charlotte Thålin, ST-läkare Ann-Sofie Rudberg och specialistläkare Sebastian Havervall.
• I forskargruppen från KTH ingår professorerna Sophia Hober, Peter Nilsson och My Hedhammar.
• Studien finansieras av Region Stockholm, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Familjen Erling-Perssons Stiftelse, Familjen Christian och Jennifer Dahlberg och Atlas Copco.