Danderyds sjukhus får två miljöpriser av Region Stockholm
I år kammade Danderyds sjukhus hem två miljöpriser från Region Stockholm. Årets vinnare är Johanna Albert, överläkare och docent på IVA- och anestesienheten, och Annika Lundgren Cronsioe, överläkare på kvinnokliniken. Tillsammans har de hittat smarta miljölösningar där ett exempel minskar koldioxidutsläppen med 80 procent och ett annat spar 587 kilo koldioxid.
Johanna Albert vann Region Stockholms miljöpris för sin pilotstudie med cirkulär återvinning av skyddsförkläden. Allt började med att hon funderade på vilken miljöpåverkan de stora mängder engångsartiklar som slängs inom vården har. Under coronapandemin blev det brist på skyddsutrustning och i samband med det kom idén om att återvinna plastförkläden.
– Det finns återvinning av plast och så finns det ett cirkulärt flöde. Vid återvinning kan man få till exempel värme eller isolering i väggar eller andra produkter. Men vid ett cirkulärt flöde får man tillbaka en likadan produkt som man slängde, i det här fallet ett nytt skyddsförkläde. Det finns många olika plaster men i skyddsförklädena i det cirkulära flödet vill man ha en typ av plast. Därför är skyddsförklädena och de kärl de slängs i färgkodade. Så att de skyddsförkläden som används enbart slängs med förkläden av samma sort och återvinns till nya i det cirkulära flödet. De nya får då samma egenskaper. Ett skyddsförkläde ska vara smidigt, det ska inte prassla för mycket, måste vara slitstarkt och vara lätt att få på sig även i brådskande situationer. Och det får man med dessa skyddsförkläden. Samtidigt har vi arbetat mycket med designen så att det ska passa alla medarbetare, tillägger Johanna Albert.
Skyddsförkläden inom vården blir sällan väldigt smutsiga. Men när de samlats in så hackas plasten och tvättas i ett bad. Därefter värms plasten till 187 grader och man gör ny plastmassa. Resultatet blir nya skyddsförkläden som kan användas inom vården igen. Ett cirkulärt flöde har skapats.
– Det har varit stor följsamhet när det kommer till att samla in skyddsförkläden. Det har varit förhållandevis lätt att genomföra projektet eftersom alla medarbetare har varit engagerade. Både de som tar hand om patienterna och de som hämtar våra sopsäckar. I det cirkulära tänkandet ingår även transporter. Skyddsförklädena produceras i Sverige, vilket ger en något högre kostnad än de skyddsförkläden Region Stockholm importerar men en desto större miljövinst.
80 procent mindre koldioxidutsläpp
Danderyds sjukhus använder cirka 2,3 miljoner skyddsförkläden per år. Ett kilo cirkulärt producerat förkläde ger ett kilo CO2 – medan ett kilo producerat förkläde av olja ger sex kilo CO2. Med cirkulärproducerade förkläden sparas 80 procent koldioxidutsläpp.
– Ur beredskapssynpunkt är svensk tillverkning också bra för då minskar beroendet av utländska produkter. Skyddsförklädena i det cirkulära flödet används än så länge inom ett pilotprojekt på Danderyds sjukhus. Men det pågår ett arbete för att starta en lokal upphandling så att de kan börja användas över hela sjukhuset, berättar Johanna Albert.
Årets eldsjäl
Annika Lundgren Cronsioe, överläkare på kvinnokliniken, vann den 7 juni priset Årets eldsjäl. Genom sitt engagemang arbetar hon för att minska hälso-och sjukvårdens klimatpåverkan och har skapat konceptet Den gröna kvinnokliniken.
– Inom vården har vi ett stort klimatavtryck och vi har en stor skyldighet att informera om vad klimatförändringar innebär för hälsan. Att se att folk inte är tillräckligt medvetna, har motiverat mig till att ändra på det. Om vi inte agerar och lyckas bromsa den negativa utveckling vi ser, riskerar vi att rasera vetenskapliga framgångar och det blir en tillbakagång för den medicinska utvecklingen. Vi vet vad som är bra för vår hälsa men vi motverkar möjligheterna. Vi har många onödiga dödsfall till följd av vårt klimat- och miljöavtryck, säger Annika.
Engångsmaterial utgör en mycket stor del av den klimatpåverkan som svensk sjukvård har. Inom konceptet Den gröna kvinnokliniken vill Annika visa för medarbetare och ledning att det är möjligt att minska klimatavtrycket. Det kan handla om vegetarisk kost till patienterna, minskat resande i tjänsten och även antalet resor för patienter eller att sprida kunskap om hur man kan minska förskrivningen av onödiga läkemedel samt minska svinnet. Hon driver arbetet tillsammans med läkarkollegor, som är klimat- och miljöombud, på kliniken samt regionens klimat- och hållbarhetsavdelning. Enligt Region Stockholms uppsatta miljömål ska den totala klimatpåverkan halveras 2030 jämfört med 2019.
– Vi på kvinnokliniken är ju lite extra intresserade av hur kvinnors hälsa påverkas av klimatförändringar. Luftföroreningar kan till exempel ge sänkt fertilitet. Höga temperaturer leder ofta till brist på mat. Det gör i sin tur till exempel att fler barn föds prematurt. Detta är bara två exempel på hur klimat och hälsa hänger ihop. Det kan kosta mer att arbeta miljövänligt initialt men i förlängningen blir det mycket dyrare att ta konsekvenserna av att inte göra det. Det här är ett jobb som bara måste göras, säger Annika.
Välvalda saxar kan spara mycket koldioxid
En flergångssax inom operation som är gjord för att användas tusen gånger släpper ut cirka 1 kilo CO2 medan tusen engångssaxar i plast släpper ut cirka 235 kilo CO2 och 1 000 engångssaxar i stål släpper ut 588 kilo CO2.
– Det är möjligt att införa instrument som efter rengöring går att använda vid flera tillfällen. Ett annat exempel är att vi jobbar för att förflytta mindre operationer, som inte behöver äga rum i en operationssal, till mottagningarna. Där krävs det betydligt mindre material än i en operationssal och därmed blir det betydligt mindre avfall. Vi har genom våra kvalitetsregister bra koll på vilka ingrepp som går att flytta och som inte kräver operationsavdelningens stora resurser utan att försämra kvalitén, avslutar Annika Lundgren Cronsioe.