Din sida om hjärnskada – för barn om hjärnskada

Hej – den här sidan är till dig! Här berättar vi vad en hjärnskada är och vad rehabilitering innebär. Fråga oss gärna om det är något du inte förstår eller om du vill veta mer om något.

Patient på promenad med gåstol mellan två barn.

  • Det är hjärnan som styr hur vi tänker, känner, rör oss – ja, allt vi gör. Den sköter även många kroppsfunktioner, som hjärtat och andningen, utan att vi behöver tänka på det. Det går signaler mellan hjärnan och kroppen i särskilda nervcellstrådar.

    Olika delar i hjärnan har olika uppgifter …

  • Hjärna med områden för rörelse, känsel, hörsel och språk, syn, aggression och lukt utsatta.

  • Om det blir en skada i hjärnan så kan det vara svårt för signalerna mellan hjärnan och kroppen att nå fram. Det kan märkas på olika sätt beroende på var i hjärnan skadan sitter och hur stor skadan är. Till exempel kan den som drabbats av en hjärnskada få svårt att röra vissa delar av kroppen eller få svårt att tala, minnas, tänka eller se. Hos vissa kan man se och märka stora förändringar, på andra syns det inte alls, och märks bara ibland.

    Olika slags skador

    Skador i hjärnan kan uppstå på olika sätt. Det kan till exempel vara en stroke, som är ett gemensamt namn för hjärnblödning och blodpropp i hjärnan, som gör att hjärnan skadas.

    Delar av hjärnan kan också skadas om man slår i huvudet väldigt hårt, om hjärnan drabbas av syrebrist, eller om man får en tumör eller en infektion i hjärnan.

    Vad kan vara annorlunda efter skadan?

    I början kan den som har drabbats av en hjärnskada vara mycket trött och kanske behöva sova mest hela tiden. Det kan också vara så att personen verkar annorlunda. Han eller hon kan ha svårt att känna igen dig, svårt att minnas saker och kan ibland verka arg eller förvirrad. Allt detta beror på skadan i hjärnan.

    Det är viktigt att komma ihåg att den som drabbats av en skada fortfarande är samma person, även om han eller hon är annorlunda nu, och att det finns möjlighet att träna för att bli bättre.

  • Man som sover under randigt täcke

  • Din familjemedlem är på en avdelning på sjukhuset där man får rehabilitering. Rehabilitering betyder att man tränar för att klara av att göra så mycket som möjligt själv igen och för att må så bra som det går trots sin skada.

    På avdelningen får din familjemedlem och de andra patienterna hjälp av rehabiliteringsteamet med att träna och bli bättre. Det kan ta många veckor, ibland flera månader. Efter en tid brukar han eller hon åka på ett besök hemma tillsammans med några som arbetar på avdelningen. Då kanske man får ändra lite saker hemma, för att det ska vara lättare att ta sig fram för den som har skadats. Det kan till exempel vara att ha sängen på nedre våningen fast sovrummet är där uppe, att göra om på toaletten eller ta bort trösklar, som kan vara lätta att snubbla på.

    Om allt fungerar bra kan din familjemedlem sedan åka hem en stund på helgen, kanske också prova att sova hemma någon natt. Det kallas för permission.

    Vad händer sen?

    När man inte behöver bo på sjukhuset längre, så får man flytta hem eller bo någonstans där man kan fortsätta få hjälp.

    Träningen brukar fortsätta under lång tid även efter att man lämnat sjukhuset, antingen hemma tillsammans med personal som kommer hem till er, eller på en mottagning på sjukhuset dit man åker på dagarna.

    • Det smittar inte.
    • Rehabilitering tar ofta väldigt lång tid.

  • De här olika personerna träffar din familjemedlem för att tillsammans med honom eller henne träna och ge olika slags behandlingar för att det ska bli så bra som möjligt igen:

    Sjuksköterskan och undersköterskan tar hand om patienterna när de bor på sjukhuset och ser till att de mår bra. Sjuksköterskan delar ut mediciner till patienterna och ansvarar för provtagningar. Undersköterskan hjälper patienterna med sådant som de har svårt att göra själva, som att klä på sig, duscha eller kanske äta.

  • Undersköterska som matar en man

  • Läkaren undersöker patienterna och bestämmer vilka mediciner och undersökningar de behöver.

    Sjukgymnasten och fysioterapeuten hjälper den som har fått en hjärnskada att träna sin kropp för att han eller hon ska kunna röra sig så mycket så möjligt själv igen.

    Logopeden hjälper till om hjärnskadan har gjort så att man har fått svårt att prata eller att äta och svälja. Logopeden kan hjälpa till med träning av talet, men också att hitta andra sätt för din familjemedlem att berätta saker, till exempel med hjälp av bilder.

    Kuratorn finns för att prata med om hur man mår och kan också hjälpa till med praktiska saker, som att fylla i papper och ringa till myndigheter. Kuratorn kan också berätta mer om vilken hjälp din familjemedlem kan få vid hemkomst från sjukhuset, om det skulle behövas.

    Arbetsterapeuten hjälper till med att träna sådant vi gör varje dag för att man ska kunna klara så mycket som möjligt av det själv igen. Det kan till exempel vara att träna på att klä på sig, att laga mat eller att hitta knep för att komma ihåg viktiga saker. Om man behöver något hjälpmedel, till exempel en rullstol eller en pall att sitta på i duschen, så ordnar arbetsterapeuten det.

    Psykologen träffar din familjemedlem för att undersöka hur minnet och tänkandet har påverkats av hjärnskadan. Det kan också hända att din familjemedlem blir ledsen ibland för att han eller hon har fått en hjärnskada och måste vara på sjukhus. Då kan det hjälpa att få prata med en psykolog om det.

  • Följ gärna med till sjukhuset ibland. Då får du själv se hur det ser ut på avdelningen. Här finns många rum, människor, apparater och annat som du kanske inte är van vid. Fråga om du ser någonting du undrar över, vi som arbetar på avdelningen förklarar gärna för dig. När du varit på besök några gånger så kommer du att känna igen dig och också känna igen några av oss som jobbar här och tar hand om din familjemedlem.

    Ibland passar det bra om du vill vara med när din familje-medlem tränar. Det kan finnas saker du kan få hjälpa till med om du vill.

  • Två barn som spelar fotboll
    Ta gärna med något hemifrån som du kan sysselsätta dig med om det blir långtråkigt när du är och hälsar på.

  • Det är vanligt att man kan känna sig ledsen, arg eller orolig när någon i ens familj har skadat sig eller är sjuk och måste vara på sjukhus. Då kan det vara skönt att prata med någon om det. Men det kan vara svårt. Ibland behöver man vara lite modig själv och börja prata om vad man tänker på. Det är lätt att bli på dåligt humör och ledsen för att man är trött av att vara orolig. Man blir inte mer ledsen genom att berätta om det – tvärtom! Då kan det ledsna komma ut och man slipper ha en ”klump i magen” för sig själv. Alla som känner din familj tänker på hur ni mår. Säkert saknar du den som är borta mycket från er andra och önskar att det kunde bli som förut.

    • Det som har hänt är inte ditt fel.
    • Det är bra att prata om det som har hänt. Du behöver inte vara ensam.

  • I skolan och på fritids …

    Det kan vara svårt att koncentrera sig och att ha tålamod i skolan vissa dagar. Ibland kanske man vill vara med och ibland vill man hellre få vara i fred. Därför är det bra om din lärare och fritidspersonal får veta vad som har hänt din familjemedlem och hur du mår. Fortsätt gå till skolan som vanligt. Läraren förstår att du kan ha bra och dåliga dagar.

    Om dina kompisar frågar vad som har hänt så kan det vara svårt att svara. Du behöver inte svara om du inte vill. Det kan vara bra att berätta för någon kompis vad som hänt, men du väljer själv vem du vill prata med.

  • Det brukar vara skönt att prata med sin familj om det som har hänt och om hur ni mår. Det kan också vara bra att prata med en kompis eller någon annan vuxen, som du tycker om, till exempel en lärare i skolan. Det är lättare att vara tillsammans och hjälpa varandra när man vet hur andra tänker och känner. Du bestämmer själv vem du vill berätta för. Du kan också prata med skolsköterskan, skolkuratorn, besöka en ungdomsmottagning eller ringa till BRIS hjälptelefon 020-91 00 91.

    Vi som jobbar på avdelningen är vana att svara på frågor och att träffa människor som fått en hjärnskada och deras familjer. Dina frågor och hur du mår är viktigt för oss. Du har rätt att få information, råd och stöd från oss – det är bestämt i lagen!

  • Två barn utomhus tittar i kameran

  • Ibland vet man inte vad man ska säga eller har ingen lust att prata med någon annan om hur man mår. Då kan du göra något annat som du tycker om. En del brukar tycka om att skriva dagbok eller lyssna på musik. Andra vill gå ut och träffa kompisar, spela fotboll eller kanske cykla.

    Ingen kan tänka på det som har hänt hela tiden! Man kan vara orolig ibland men det är viktigt att få vila från sin oro, tänka på annat och göra roliga saker också. Du ska göra vanliga saker och sådant som du blir glad av. Det är viktigt att träffa kompisar, leka och få vara glad!

    Vill du prata med någon på sjukhuset om hur du mår, eller få mer information om den skada som din familjemedlem drabbats av, så får du gärna fråga efter kuratorn på avdelningen.

  • Pojke som läser bok